Digitala åkermarkskartan (DSMS)

SLU har i samverkan med SGU tagit fram texturkartor över mer än 90 % av Sveriges åkermark. Data från DSMS kan användas för applikationsutveckling inom jordbruket. Ett exempel är Markdata.se där du kan göra tilldelningsfiler för t ex varierad utsädesmängd och strukturkalk. Nedladdning kan ske från SGU här.

Vad är den digitala åkermarkskartan (DSMS)?

Den digitala åkermarkskartan är en ny, allmänt tillgänglig, digital kartprodukt som ger information om matjordens lerhalt. Kartan har en upplösning på 50 m × 50 m och täcker i princip all åkermarken upp till och med Gävleborgs län (Figur 1). Områden som är klassade som organiska jordarter i SGUs kvartärgeologiska karta och block klassade som våtmark i Jordbruksverkets blockdatabas från 2013 har inte karterats.

Hur noggrann är DSMS?

Den framtagna kartprodukten har ett fel som är olika stort i olika regioner och i olika skalor. Generellt kan man säga att medelfelet för enskilda rasterceller ligger mellan 5 % och 10 % ler och att felet minskar om man aggregerar till en grövre upplösning. Det betyder att ett beräknat fältmedelvärde oftast är mer rätt än värdet i en enskild rastercell.

Hur har DSMS tagits fram?

Kartframställningen bygger framför allt på de flyggeofysiska mätningar som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört sedan 1960-talet. Det är mätningarna av radioaktiva bakgrundsstrålning från marken som utnyttjas. Den naturligt förekommande isotopen Thorium-232 ger värdefull information, eftersom dess förekomst är starkt korrelerad till matjordens lerhalt. Även förekomsten av Kalium-40 samvarierar i viss grad med matjordens textur. Gammastrålningsdata interpoleras till ett yttäckande dataskikt och kombineras med andra geografiska dataset: en omklassificerad version av SGUs kvartärgeologiska kartor i skala 1:50 000, samt höjd över havet och landform i tre olika skalor. De sistnämnda beräknas från Lantmäteriets nya digitala höjdmodell Grid 2+. De yttäckande dataskikten vägs samman i en prediktionsmodell, en algoritm, som sedan används för att beräkna lerhalten over hela ytan. För att ta fram beräkningsmodellen används ett stort antal kända lerhalter som uppmätts i två nationella jordprovtagningar, den första på uppdrag av Naturvårdsverket (ca 2500 jordprover) och den andra på uppdrag av Jordbruksverket (ca 12 500 jordprover).

Vad får DSMS användas till?

Den framtagna kartan ägs och förvaltas av SGU och tillhandahålls under licensen CC-BY (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/).

Du kan titta på DÅMK (men inte ladda ner data) via ArcGIS online (länk till höger). Om du öppnar kartvisaren i mobiltelefonens webbläsare, kopplas den till telefonens GPS och du kan följa lerhalten när du rör dig över åkermarken.

Företaget Dataväxt AB arbetar med att ta fram en webbplattform (betaversion tillgänglig via www.lantbruk.se) där man kan titta på och jämföra olika typer av yttäckande data för åkermark. Här finns även DÅMK inlagd och går att titta på efter att man har valt ut ett eller flera skiften.

Vem står bakom DSMS?

Den digitala åkermarkskartan har tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet SLU i samarbete med Sveriges geologiska undersökning (SGU). SGU och Rymdstyrelsen har finansierat utvecklingsarbetet, medan Jordbruksverket och Lantmäteriet har bidragit med data. Hushållningssällskapet har också deltagit i arbetet.

Var finns mer information?

Mer information finns i länkarna till höger. Nedladdning kan ske från SGU här. Du kan även kontakta Mats Söderström eller Kristin Piikki på SLU om du har frågor kring själva produkten och Lars Rodhe eller Gustav Sohlenius på SGU om du har frågor som rör åtkomst av data. Se kontaktuppgifter under kontaktinformation till höger.